Idag fick vi under praktiken reda på lite mer om Upendo Dispensary. Själva kliniken ägs av Michael som är en av doktorerna. Den riktar sig till lokalbefolkningen och ligger i utkanten av Moshi. Kliniken hör till och, vad vi förstår sponsras av organisationen Christian Revival Church of Tanzania (CRCT). Personalen som jobbar där är förövrigt Mother of Irene, Rose Mattowa, Ludovick och Linaz.
Journalföringen sker för hand på papper. Varje patient har ett litet papperskort med personligt nummer, namn och Upendos stämpel på. När de kommer till kliniken lämnar de fram kortet som en slags ID-handling. I receptionen ligger alla journaler som består av häften eller lösa pappersblad. De är alla är märkta med nummer för respektive patient. Högarna med häften och papper är märkta exempelvis med 0- 100 och ligger sorterade på hyllor. Pappren i högarna är i sin tur inte sorterade i nummerordning vilket innebär att det blir en hel del bläddrande innan man hittar rätt papper. På journalpappret skriver läkaren upp patientens huvudsymtom samt vilka prover som ska tas. Därefter tas prover antingen av läkaren eller av någon av sjuksköterskorna. Efter bearbetning av proven analyseras de i mikroskop, också av läkare eller sjuksköterska. Sedan skriver läkaren upp i journalen vilka eventuella läkemedel patienten ska ha och därefter delas läkemedlen ut och journalen förs åter till receptionen. Om samma patient återkommer ser läkaren på pappret/journalen vilka kontroller som är gjorda och vilken medicinering patienten fick vid förra tillfället.
Ludovick är läkare och väldigt glad för att berätta om olika sjukdomar och hur man behandlar dem. Idag visade han oss ett slags triage-häfte med STD:s (sexual transmitted diseases) samt ett tillhörande häfte om hur man behandlar dessa. I häftet stod det bland annat beskrivet om vikten av bemötande av dessa patienter för att de ska känna förtroende för vårdpersonalen. Ludovick berättade också att de ibland utför omskärelse av pojkar på kliniken och var tydlig med att de inte utför det på kvinnor. Han berörde också ämnet abort som är förbjudet i Tanzania och visade oss ett läkemedel som ges som p-spruta. Vi blev förvånade över hur öppet han pratade om dessa annars så känsliga ämnen. Men det var väldigt intressant.
Efter praktiken åkte vi till Moshi och åt mat och drack juice. Det har supergoda fruktjuicer här: mango, passion, vattenmelon, apelsin...
Lala salama
Katinka och Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar